12 mars 2012

Läxor i Waldorfskolans årskurs 1 - 9


I Waldorfskolan finns få läroböcker, särskilt i de lägre klasserna. Eleverna
tillverkar sina egna läroböcker med hjälp av det som undervisas på
lektionerna. I de lägre årskurserna färdigställer barnen sina arbetshäften
under skoltid, i de högre årskurserna krävs en del hemarbete för att göra
färdigt.

I huvudsak finns två åsikter hos föräldrar angående läxor under
grundskoledelen (upp till klass 9), för eller emot. Inte så sällan
kolliderar dessa två synsätt under föräldramöten och läraren kan bli
åskådare till en mer eller mindre upphetsad diskussion.

Hur ser man på läxor i Waldorfskolan, finns någon generell regel? Nej,
självklart finns inge regel! För att nyansera bilden av läxor och lämna de
tämligen låsta positionerna för eller emot, kan det behövas en beskrivning
av vad läxor innebär.

Av de läxor som är meningsfulla kan man skönja två inriktningar 
 1) En läxa som tar föräldrarnas värdegrund i anspråk, där huvudsyftet är
att i samtal med barnet och ta upp till exempel en fråga som: Är det okej
att snatta? En sådan läxa kan alla föräldrar hjälpa till med. Här utnyttjas
förälderns kompetens och livserfarenhet, samtalet kan dessutom ge närhet i
relationen förälder ­ barn. 
 2) En läxa som är ren övning och som barnet kan klara av helt själv. Det
kan innebära glosinlärning, läsa en text eller renskriva en text till sitt
arbetshäfte från anteckningar gjorda i skolan. 

Det är viktigt att föräldrarna inte behöver vara pedagoger. Det innebär att
det är grönt ljus för att öva mutiplikationstabeller men rött ljus för att
ställa upp och räkna ut tal. Föräldrarna kanske inte är vana vid det sättet
som barnen ställer upp multiplikationsalgoritmen vilket bäddar för en
konfliktsituation. 

Det går att jämföra läxor med sport eller musik. Om du vill bli bra på att
åka skridskor, spela fotboll eller spela ett instrument måste du öva. Ibland
går det lätt och är roligt att öva, ibland känns det motigt.

Om läxor ges, bör eleverna direkt få feedback på att det lönar sig att göra
läxan. Feedbacken behöver inte bara innebära att läxan genast blir rättad,
det kan också betyda att eleven märker att det är mer givande att delta i en
diskussion i klassen dagen efter en läxa lästs.

I all högre utbildning, från gymnasiet till universitetet, förekommer läxor,
även om de kanske inte kallas så. Därför är det bra att vänja eleverna i
klass 1-9 vid läxor, allt efter ålder och förmåga. En läxa ska alltid kunna
motiveras för eleverna och det är viktigt att läraren har höga
förväntningar. Läraren måste ta på sig ansvaret för läxorna också när
läxorna inte görs. Det är inte bra att stjälpa över ansvaret på föräldrarna.
Läxorna ska vara förankrade mellan läraren och eleverna. Föräldrarna ska
inte vara avgörande för om barnen klarar av sina läxor. I många länder, USA
till exempel, är det vanligt att köpa läxhjälp. Om barn på grund av
föräldrarnas inkomst klarar respektive inte klarar att uppfylla målen i
skolan, blir det konkurrens på olika villkor. Oavsett om föräldrarna inte
har svenska som modersmål, har begränsat med tid på grund av arbete eller
saknar högre utbildning ska alla barn ha en chans att klara av skolan enligt
sin förmåga.  

I och med användningen av datorer i skolan, kan en hel del olika varianter
på läxor utvecklas. En matematiklärare berättade om hur han, för att vinna
tid för själva räknandet under lektionerna, spelade in korta filmer om hur
man löser ett tal. Eleverna fick sedan i läxa att se filmen en eller ett par
gånger innan lektionen. När väl lektionen ägde rum, behövdes endast en
kortare genomgång hur man gjorde uträkningen, därefter kunde alla elever
sätta igång och räkna. De elever som hade svårigheter med ämnet kunde
läraren få tid att hjälpa. Det här är som en slags "omvänd" läxa.
Genomgången, som annars brukar ske under lektionstid, klarades av hemma,
medan räkningen (där det ibland uppstår problem) gjordes i skolan.

Eleverna var mycket nöjda med sin matematikundervisning och läraren märkte
förbättrade resultat eftersom eleverna hann räkna mer. På liknande sätt
beskrev en lärare i engelska. Eleverna fick i uppgift att se en dokumentär
på engelska. Sedan ägnades lektionen åt att diskutera igenom dokumentären
och skriva en sammanfattning. Även här fick läraren tid att hjälpa de elever
som behövde.  
Läxor behöver med jämna mellanrum utvärderas tillsammans med eleverna så att
de tillsammans med läraren kan komma överens om vad som fungerar bäst. Det
får aldrig bli slentrian i att ge läxor på ett visst sätt./Christine

2 kommentarer:

  1. En tråkig sak när betoningen hamnar på läxor istället för undervisning är att barn från sämre ställda hem missgynnas..eftersom föräldrarna ofta inte kan ge dem stöd.

    SvaraRadera
  2. Christine Liebendörfer13 mars 2012 18:51

    I Waldorfskolan ligger inte betoningen på läxor - det bärande är självaundervisningen. Det går att ha läxor så att ALLA barn klarar att göra dem.I vissa skolor finns särskilda läxtimmar för de barn som behöver.Att lämna barnen i sticket och ge läxor som bara vissa barn har en chans attklara är oetiskt! Men att inte alls ge läxor är inte heller bra.

    SvaraRadera