Debatten om läsplattor i förskolan går vidare

I tidningen Ny Teknik skriver en förälder om hur hon förhåller sig till introduktionen av läsplattor i förskolan:

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3589342.ece

Ett minnesvärt citat:

Det ligger säkert mycket gott i ambitionen att förbereda våra barn för det revolutionerande verktyg som datorerna utgör. Men jag undrar dock om det inte även ligger i vårt ansvar att tillgodose våra barns rätt och behov av att bara vara barn?

Intressant är också den lilla läsarundersökningen som ligger med bredvid artikeln, 60% av Ny Tekniks läsare (som väl knappast kan anses vara teknikfientliga...) anser att barn kan vänta tills de är över 6 år innan de lär sig använda datorer och surfplattor.

Legenderna i årskurs 2

Här kommer en liten glimt från arbetet i årskurs 2. Just nu är vi mitt uppe i legenderna som berättelsestoff. 

I årskurs 2 lämnar vi så småningom sagans värld och bekantar oss dels med de korta, kärnfulla fablerna, dels med de längre och beskrivande legenderna.

Fablernas roller är gestaltade av djur som uppvisar mänskliga egenskaper, det är ju egentligen oss människor det handlar om. Fablerna kan på ett sätt som barnen kan ta till sig, berätta om både dråpliga och mer allvarliga händelser i livet.

En bra kontrast till fablerna är legenderna. Där fablerna ger en kritisk skärpa, ger legenderna en respektfull beundran. Här handlar det om människor som varit vägledda av en inre röst och som ofta tagit på sig att gå lidandets väg för att hjälpa sina medmänniskor. Traditionellt finns betydligt fler legender berättade med män i huvudrollen. Därför är det viktigt att lyfta fram kvinnorna så att balans uppstår. Den heliga Birgitta, Syster Clara (i legenden om Franciskus) och Lucialegenden av Selma Lagerlöf är några exempel.

Det är viktigt att legenderna inte bara har ett kristet ursprung. Lika viktigt är att berätta legender från andra religioner: legender om Muhammed, Buddha och Krishna. Även andra, ickereligiösa legender från olika delar av världen passar fint i årskurs 2.

Det legenderna berättar om goda hjälpande människor är det väsentliga, inte vilken religion de kommer från!

Bilderna föreställer Kristofferus och är tecknade av klass 2 på Sophiaskolan, november 2012.

Spännande dag med Otto Scharmer

Efter att under många år följt Otto Scharmers arbete med Theory U var det äntligen dags att uppleva en live-session. Över 500 deltagare var samlade i Köpenhamn för att inspireras av den numera alltmer kända forskaren och samhällsdebattören som även är före detta waldorfelev.

Om du vill veta mer om Otto Scharmer och hans idéer, läs mer på:
http://www.ottoscharmer.com eller http://orjanliebendorfer.blogspot.se/p/theory-u.html

I Danmark är Scharmer betydligt mer känd än i Sverige och boken om Theory U är en storsäljare. Deltagarna var till övervägande del representanter för olika delar av den offentliga sektorn: skolor, sjukhus och kommunala- och statliga förvaltningar.

Scharmer började med att beskriva hur vi idag lever långt över jordens tillgångar, vårt fotavtryck är ungefär 1,5 gånger vad jorden klarar av. 2,5 miljarder människor lever under fattigdomsgränsen och fler människor dör i självmord än som följd av krigshandlingar.

Allt fler inser att det inte kan fortsätta på det sättet, inte minst i de nordiska länderna som på många sätt är föregångsländer med en välutbildad befolkning, fungerande demokrati och globalt tänkande.  Unga människor tänker om, tänker nytt och vill skapa en hållbar värld. Vi vet vad som är fel, men vi har inte instrumenten att komma till förändring, att få med oss hela jordens befolkning eller ens de viktigaste beslutsfattarna. Vi måste göra upp med gamla strukturer, stanna upp, reflektera och se vad som kommer mot oss från framtiden. Som utmaningar men också som lösningar och konkreta projekt. Vi måste lära från historien, men vi kan också öppna upp för det som kommer emot oss från framtiden.

För detta krävs inte bara ett öppet sinnelag (open mind), det krävs mer. Vi måste öppna upp oss såväl i våra hjärtan som i vår vilja. Vi måste vara beredda att omsätta det som tiden kräver, och låta det övergå i aktiv handling. Scharmer kallar det Society 4.0 - From Ego to Ecosystem Economies, och om detta handlar hans nya bok som kommer ut sommaren 2013.

Ett sådant förhållningssätt kräver ett nytt slags ledarskap som verkligen står i kontakt med verkligheten och fullt ut vill arbeta med en coachande hållning och skapa utveckling gemensamt.

Vad betyder det för utvecklingen av skolan?

Från en skola orienterad mot industrisamhällets behov måste den bli mer av en gemensam skapande verkstad där barn och ungdomar möter såväl bestående kunskap, som det nya som vill komma fram. Läraren är i den nya skolan en slags barnmorska, som hjälper den nya kunskapen att växa fram, att födas.

Waldorfgymnasier söker nya vägar

Enligt uppgifter i Norrköpings Tidningar kommer gymnasiedelen av Rudolf Steinerskolan i Norrköping knoppas av i en egen huvudman och söka sig lokaler centralt inne i stan. Verksamheten skall drivas i ett separat aktiebolag och kommer att erbjuda ett flertal olika inriktningar.

Läs mer här:
http://www.nt.se/norrkoping/default.aspx?ArticleId=8061800

Vi har tidigare berättat om att ett nytt fristående gymnasium i Stockholm fått tillstånd av skolinspektionen att starta hösten 2013:
http://waldorfbloggen.blogspot.se/2012/11/nytt-fristaende-waldorfgymnasium.html

Dessa två fenomen återspeglar en stark vilja att ta tag i den nedåtgående tendensen som tyvärr drabbat flera waldorfgymnasier. Ett liknande steg togs för några år sedan av bland annat Kristofferskolan genom att erbjuda olika inriktningar på gymnasiestudierna.
En spännande utveckling som vi med glädje följer här på bloggen!

Positivt nytänkande om ADHD och dyslexi

En intressant och tankeväckande artikel. Tänk om vi kunde vända på synsättet och se det udda som en framgångsfaktor! Oj vilket perspektiv för samhällsutvecklingen!

http://www.skolvarlden.se/artiklar/dyslexi-och-adhd-kan-bli-nyckeln-till-framgang?fb_comment_id=fbc_114351105393425_68451_114544995374036#f24b6c06b4

Rörelse behöver inte vara idrott

Moderaterna föreslår nu mer rörelse i skolans grundskolestadium:

http://www.dn.se/nyheter/politik/m-mer-gympa-i-skolan

Att barn och ungdomar sitter still alltför mycket och att detta leder till omfattande hälsoproblem är välkänt vilket bland annat visats i den omfattande danska studien Börns Sundhet. 
Moderaterna verkar dock dra slutsatsen att det betyder mer gymnastik eller idrott på schemat. Så behöver det dock inte alls gå till. Det vore bättre att integrera rörelse i många fler ämnen (som i matematik, språk), erbjuda mer handarbete och hantverk och mer utomhuspedagogik. Speciellt i de lägre åldrarna visar erfarenheten från waldorfpedagogiken att det går att integrera rörelse av olika slag i en mängd ämnen vilket inte bara är bra för hälsan utan faktiskt också för inlärningen. I waldorfskolan finns därutöver ett rörelse-konst ämne, eurytmi, som ger ytterligare möjligheter till rörelse flera gånger i veckan. Erfarenheterna från waldorfpedagogiken bör tas till vara och utforskas när man nu börjar inse att allt stillasittande i skolan börjar bli ett allvarligt hälsoproblem. 

Martinsfest på Sophiaskolan, Österlen

Här lite bilder från den traditionsenliga Martinsfesten på Sohiaskolan, Österlen nu ikväll!

Nytt fristående waldorfgymnasium startar hösten 2013 i Stockholms innerstad

Ett nytt fristående waldorfgymnasium har fått tillstånd av Skolinspektionen att starta hösten 2013. Nu återstår mycket arbete innan man kan komma igång men man räknar ändå med skolstart som planerat.
Det kommer att finnas tre program på skolan;  estetiska programmet särskild variant waldorf, naturvetenskapsprogrammet särskild variant waldorf och särsklid variant waldorf natur.


Det unika med satsningen är att skolan är juridiskt frikopplad från övriga waldorfskolor i Stockholmsområdet, även om ett samarbete naturligtvis kommer att äga rum. Det finns idag ett flertal waldorfskolor i regionen som enbart erbjuder undervisning upp till årskurs 9 och vars elever nu får ytterligare ett attraktivt alternativ till studier på gymnasienivå.

Vi på waldorfbloggen önskar lycka till med det hårda arbetet framöver! Initiativet är en viktig del i den utveckling av waldorfpedagogiken i Sverige som är nödvändig, och som även har startat. I dagarna träffades ett trettiotal lärare, rektorer och föräldrar för att planera en framtidskonferens 2013 och flera andra spännande initiativ börjar synas vid horisonten. 
Den 12-åriga kursplanen är en av waldorfpedagogikens centrala beståndsdelar och tendensen att skolformen blir 9-årig måste motverkas med alla medel. Det nya initiativet prövar en ny och spännande väg som visat sig fungera mycket väl i Norge och som säkert kan fungera även i Sverige. 
Man kunde också tänka sig en liknande skolvariant, kanske med internatmöjlighet, i Skåne och i Göteborgsområdet.

Svar från Jan Björklund på vår fråga om WLH

Efter lång väntan kom så så svaret från Jan Björklunds stab på vår fråga hur FP ställer sig till Waldorflärarhögskolans situation:

Hej Örjan

Tack för ditt brev angående Waldorflärarhögskolan. Jag har, som medarbetare i den politiska staben, blivit ombedd att svara på ditt brev.

Pedagogisk mångfald är viktig i ett modernt utbildningsväsende. Högt ställda krav på kvalitet och likvärdiga förutsättningar för alla barn och elever är dock av högsta vikt oavsett pedagogisk inriktning.

Regeringen beslutade den 25 oktober att lärar- och förskollärarutbildningarna vid Waldorflärarhögskolan ska berättiga till studiestöd från och med den 25 oktober 2012. Regeringen anser det angeläget att studenterna vid Waldorflärarhögskolan kan finansiera sina studier och eventuella undervisningsavgifter med studiemedel. För ett beslut om att studiestöd får lämnas krävs att utbildningen är ställd under statlig tillsyn. Därför har regeringen också beslutat om att Waldorflärarhögskolan ska ställas under Högskoleverkets tillsyn från samma datum.

För att försörja Waldorfskolor och Waldorfförskolor med lärare och förskollärare finns flera alternativa vägar. En är att Waldorflärarhögskolan eller någon annan utbildningsanordnare inom området ansöker om examenstillstånd för någon eller några av de nya lärar- och förskollärarexamina. Högskoleverket bedömer då om utbildningen uppfyller de kvalitetskrav som ställs för att examenstillstånd ska kunna beviljas, och tillstånd får lämnas endast om utbildningen uppfyller bl.a. de krav som uppställs på utbildning i 1 kap. högskolelagen.

Utbildningsanordnare inom området har även möjlighet att söka samarbete med något eller några av de lärosäten i Sverige som fått examenstillstånd och som kommer att bedriva lärar- och förskollärarutbildning. I styrdokumenten för den nya lärarutbildningen finns inga hinder för att integrera till exempel Waldorfpedagogik i utbildningen. Det är dock upp till varje lärosäte att avgöra vilken profil man vill ge sin utbildning och vilka samarbeten man vill ingå i.

Med vänliga hälsningar

Emma Söderberg Majanen

Vad kommer efter kunskapsskolan?

I en uppmärksammad artikel på DN Debatt den 2.11 lyfter Mats Lindgren, VD för Kairos Future upp en mycket central frågeställning som berör  skolväsendet idag och i framtiden. Artikeln handlar om främst om högskolan men är väldigt relevant även för förskola- och skola:

http://www.dn.se/debatt/hogskolan-maste-satsa-pa-tankandets-hantverk

Lindgren avslutar med orden:

Då krävs att såväl ungdomsskolan som universitet och högskolor tar täten i att träna individer i tänkandets hantverk och att de tar sig ur det flerhundraåriga system som är föga anpassat till dagens snabbrörliga, öppna och horisontella värld och hittar sin roll i en tankebaserad tid.


Lindgrens tes är att vi rör oss mot en "tankeekonomi" som kommer ersätta den nuvarande ekonomiska modellen: 

Vad är det då för skifte jag syftar på? Låt oss för enkelhets skull kalla det skiftet mot en tankeekonomi, en ekonomi där tänkandet och tanken, inte kunskapen i sig, är själva tillväxtmotorn. Drivkrafterna bakom detta skifte är flera, där den transparens och turbulens som internet i kombination med en snabb globalisering skapat är två av de viktigaste.

Utifrån en waldorfpedagogisk synvinkel finns det flera skäl ta till sig denna analys. Som skolform och pedagogik tar vi sedan snart 100 år just tänkandets utbildning och dess hantverk på allvar, inte minst genom det konstnärliga arbetssättet, kombinationen av t.ex. konst, musik, hantverk med matematik, fysik och geometri. Ett annat exempel är formteckningen i de lägre klasserna, ett unikt ämne för waldorfskolan. 
När vi nu talar om Waldorf 2.0 - om en vidareutvecklingen av pedagogiken, måste vi ta med oss den grundläggande förståelsen av barnets natur, dess utveckling och behov i olika åldrar men samtidigt spegla det vi gör mot framtiden som kommer mot oss, mot det samhälle vi börjar ana och där de nordiska länderna kommer att vara ledande. När i princip all information som samlats i böcker och andra dokument är tillgänglig en knapptryckning bort måste kunskap definieras på nytt. Det tvärvetenskapliga, horisontella betraktandet, den kreativt konstnärliga ansatsen och utbildningen av tänkandet hamnar i fokus. Om det är värt att slösa lektionstid på att trycka på knappar eller peka på skärmar är en öppen fråga, kanske är det snarare på en levande, sprudlande matematikundervisning krutet ska läggas? Det är kanske dags att möblera om i timplanen och periodämnena, fokusera ytterligare och offra en del gammalt. Det handlar naturligtvis inte om att göra waldorfskolan mer konkurrenskraftig (även om det skulle bli en välkommen bieffekt) utan om att verkligen svara mot barn- och ungdomars behov, idag och i morgon. 



För waldorfpedagogikens grundare var det absolut centralt att skolan skulle fokusera på själva barnet, dess behov och utveckling. Skolan skulle varken tjäna samhällets behov eller näringslivets, utan endast barnet så som växande fri individ. Pedagogiken utvecklades dock mot bakgrund av industrisamhällets villkor och har inte alltid haft lätt att hitta sin position i det framväxande informationssamhället.