Fritidshem i Waldorfskolan

Ur Skolverkets skrift Fritidshemmet, lärande i samspel med skolan: 

Ungefär 80 procent av alla barn i Sverige mellan sex och nio år är inskrivna
på fritidshem. Ett barn tillbringar en stor del av sin tid på fritidshemmet
och det är lika viktigt att fritidshemmet håller en hög kvalitet som att
skolan gör det. Fritidshemmets uppgift är att ge alla barn en meningsfull
fritid med en god pedagogisk verksamhet som ska komplettera skolan. 

 Verksamheten ska vara utformad så att varje barns erfarenhet, behov och
intresse kan tas tillvara.

Sverige har varit något av föregångsland vad gäller fritidshem. I många
andra länder finns ingen utbyggd fritidsverksamhet. Att det idag finns så
många välfungerande fritidshem vid de svenska Waldorfskolorna har sin
historiska bakgrund.

I slutet av 1800-talet öppnades den första arbetsstugan i Stockholm.
Verksamheten motiverades av att många föräldrar arbetade och att barnen
saknade tillsyn. Den främsta målgruppen var mindre bemedlade barn och den
huvudsakliga ambitionen var att förhindra att de drog runt i staden. I
arbetsstugan fick barnen mat och undervisning i olika hantverk.

I mitten av 1940-talet byttes namnet arbetsstugan ut till eftermiddagshem.
Nu blev det allt viktigare att erbjuda barnen avkoppling, rekreation,
möjlighet att utöva fritidsintressen och läsa läxor. Under 1960-talets
första hälft omvandlades eftermiddagshemmen till fritidshem som var öppna
både på morgnar och eftermiddagar. Den pedagogiska verksamheten utvecklades,
avkoppling och rekreation var fortfarande viktigt och kompletterades med
idrott, lekar och naturupplevelser. 

 Redan vid den första Waldorfskolan i Stuttgart fanns ett fritidshem.
Följande citat är hämtat från "Konferenser med lärarna ur den fria
Waldorfskolan i Stuttgart 1919" Översättning, Föreningen Sveriges
Waldorfpedagogiska Fritidshem (FSWF), "Det inrättades ett eftermiddagshem vid skolan i vilket lärarna omväxlande
jobbade en dag var. Frågan ställdes vad man kunde göra med barnen i ett
eftermiddagshem.

Rudolf Steiner: "Där skall barnen umgås, roas. De kan spela spel, teater kan
de också spela, sina läxor kan de också göra. Man skall vara som ett barn
själv, få barnen att skratta. I eftermiddagshem bör de göra annat än i
skolan. Barnen skall känna att de vuxna finns där när de behöver något. Av
speciellt värde är det när barnen berättar om sina upplevelser. Man måste
intressera sig för detta. Det är hälsosamt för barnen att få prata av sig." I dag finns fritidshem vid de allra flesta Waldorfskolor. De erbjuder en
hemliknande miljö för barnen att vistas i under eftermiddagarna och ibland
också en stund på morgnarna, alltefter föräldrarnas behov av barnomsorg.
Fritidspedagoger från skolans fritidshem deltar på många skolor i kollegiet
och kan även arbeta deltid som tex assistenter åt elever med särskilda behov
under själva skoldagen. Ett gott samarbete mellan skolan och fritidshemmet
är en viktig grund för elevernas trygghetskänsla. Särskilt elever i behov av
extra stöd mår bra av att ett helhetsgrepp tas om hela skoldagen. På så sätt
kan lärarna och fritidspedagogerna tillsammans lösa situationer, som annars
kunde blivit arbetsamma för barnet. De samlade intrycken ger en utförligare
bild av barnet.

Många barn behöver särskilt stöd i sin sociala utveckling. Stödbehovet är
vanligen störst under raster och på fritidshemmet, det är under fritt
umgänge och lek som barnen tränar sociala förmågor. Här spelar
fritidspedagogerna en viktig roll. 

 Kännetecknande för pedagogiken vid Waldorfskolans fritidshem är fri lek
under stort ansvar samt skapande av miljöer som väcker upptäckarlusten och
ger förutsättningar för skapande lek.

Waldorfskolans fritidshem arbetar aktivt med att stärka barnens
självförtroende som individer och grupp, uppmuntra till samarbete i lek och
aktiviteter, låta barnen ta del av och känna respekt för natur, kultur,
samhälle och miljö. Genom dagliga rutiner och kontinuitet i verksamheten
skapas trygghet som ger barnen utrymme för utandning och fri tid.

Den fria leken ger barnen tillfälle att utveckla fantasi och kreativitet:
Där kan de också bearbeta sina upplevelser. En viktig del är den sociala
träningen, att pröva sig själv gentemot andra samt konfliktlösning. Ibland
genomförs arrangemang av olika slag som komplement till den fria leken. Det
kan tex vara olika samarbetsövningar för att stärka gruppsammanhållningen. 

 Precis som skolmaten i Waldorfskolan, är mellanmålet som serveras på
eftermiddagarna, baserat på ekologiska råvaror. Den fysiska miljön, som
inredning och leksaker är av naturliga material, likaså färger, garner och
tyger. Överhuvudtaget eftersträvas en så hemtrevlig och harmonisk inredning
som möjligt. Det ska vara en rogivande och avspänd atmosfär. 

Fritidspedagogens roll är att vara en vuxen förebild och vägleda barnen i
deras möten med sig själva, med andra människor och med naturen.
Fritidspedagogen behöver vara lyhörd, lyssnande och iakttagande, genom den
vuxnes närhet skapas trygghet i barngruppen. En annan viktig uppgift är att
inspirera barnen till lekar och aktiviteter och hjälpa dem få struktur och
normer när det behövs, men målet är att barnen själva skall ta initiativ
till lek och aktivitet.

En förutsättning för att fritidspedagogernas arbete i barngruppen ska kunna
bedrivas optimalt är att de får möjlighet att delta i fritidskollegiet.
Arbetet bygger på lagarbete, därför är det viktigt att ha ett fungerande
samtalsforum.